Ett steg på vägen mot ökad öppenhet

Mycket glädjande att Finansdepartementet nu lämnar förslag som innebär ett steg på vägen mot ökad öppenhet i upphandlingar som genomförs av aktörer som inte lyder under offentlighetsprincipen. I sin promemoria föreslår man nu att kopior på kontrakt ska kunna begäras ut även från exempelvis inköpscentraler och stiftelser.

Läs mer på Inköpsrådet

Små och medelstora företag viktiga spelare i offentlig upphandling

Färsk statistik som presenteras av Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten visar att det år 2014 gjordes totalt 18 407 annonserade upphandlingar i Sverige.

Upphandlingsmyndigheten skriver i sitt pressmeddelande bland annat:

”Av de företag som lämnade anbud i annonserade offentliga upphandlingar under 2014 var 80 procent småföretag med färre än 50 anställda. Endast fyra procent var storföretag med fler än 250 anställda.”

Väldigt roliga nyheter tycker jag! Att små och medelstora företag är aktiva i offentliga upphandlingar borgar för en god konkurrens och en sundare marknad.

Man kan undra vilka trådar det dragits i för att Akademiska hus skulle få PT gällande tillämpningen av LOU

Konkurrensverket skriver idag:

”Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat Akademiska Hus prövningstillstånd i frågan om det statliga fastighetsbolaget måste följa lagen om offentlig upphandling. Konkurrensverket har sedan 2011 i olika processer drivit frågan att Akademiska Hus ska omfattas av upphandlingsreglerna. I januari 2015 meddelade Kammarrätten i Sundsvall i en dom att fastighetsbolaget måste följa lagen om offentlig upphandling vid sina inköp.”

Beslutet är både märkligt och tråkigt, kanske dags för EU-domstolen att ta sig en titt på detta.

Idrott och konkurrensrätt

Konkurrensverket har kommit med en ny rapport kring hur idrotten kan undvika konflikter med konkurrensreglerna.

Läs rapporten här

Tio principer för framgångsrik offentlig upphandling-en bok jag definitivt kommer att köpa

Björn Bergström och Eva-Lotta Löwstedt Lundell har tillsammans skrivit en bok om att fokusera på tydliga roller, goda relationer och genomtänkta behov. På så sätt kan man lyfta blicken bortom lagtillämpning och se helheten på ett bättre sätt.

Boken släpps 30 augusti, ska bli spännande läsning!

Läs mer UH24

Slentrianmässiga krav på kollektivavtal sänker trovärdigheten

Krav på kollektivavtal i upphandlingar är en het politisk fråga. Tyvärr tar vissa upphandlande myndigheter lagen i egna händer och ställer krav på att anbudsgivaren ska ha tecknat svenskt kollektivavtal. Trots att detta inte är tillåtet vilket varit känt sedan länge. Andra tycker att det ser bättre ut om de slänger in ett ”eller likvärdigt”, något som snarast leder till förvirring (vilket kollektivavtal avses och vilka krav i detta).

Att ställa sociala krav i upphandlingar kan och bör  göras men vi undergräver trovärdigheten i detta arbete genom att slentrianmässigt slänga in en brasklapp här och var.

Nu i sommar kom Konkurrensverkets rapport Arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling 2015:6. I den finns praktisk handledning i hur man ställer arbetsrättsliga krav på rätt sätt.

De konstaterar också att ”det är viktigt att de personer som ansvarar för upphandlingen har kunskap om hur arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal ska inkluderas i den praktiska upphandlingsprocessen. På så sätt minskar risken att upphandlande myndigheter ställer slentrianmässiga krav och villkor som kan vara både oproportionerliga och svåra att följa upp.”

Mycket bra rapport, jag hoppas verkligen att de upphandlande myndigheter som idag ställer krav oförenliga med nuvarande lagstiftning tar hjälp av den! Den är också intressant sommarläsning för alla intresserade av upphandling:)

Rapporten går att läsa här

Okej att godta en leverantörs anbud trots att det avviker från krav som ställts upp i förfrågningsunderlaget?

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd i ett mycket intressant ärende som gäller huruvida det är ok att godta ett anbud som avviker från de krav som man ställt upp i förfrågningsunderlaget. I det här fallet att redovisa sin årsomsättning och värdet av de referensuppdrag man åberopar som bevis för sin kapacitet. Det är kammarrättens dom i mål nummer 652-15 som ska prövas.

Likabehandlingsprincipen och proportionalitetsprincipen ställs här mot varandra.

Läs mer på UH24

Ingen skyldighet att neutralisera befintlig leverantörs konkurrensfördelar

Sara-Li Olovsson och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi analyserar en dom gällande om en upphandlande myndighet eller enhet har skyldighet att neutralisera fördelar som en befintlig leverantör har. Kammarrätten har i det här fallet kommit fram till att det inte föreligger någon skyldighet enligt likabehandlingsprincipen att beakta eller neutralisera en befintlig leverantörs konkurrensfördelar.

Artikelförfattarna skriver bland annat:

”En ganska vanlig missuppfattning kring likabehandlingsprincipens innebörd enligt 1 kap. 9 § LOU, alternativt 1 kap. 24 § LUF, är att leverantörerna i alla avseenden ska vara helt jämställda vid en upphandlings genomförande. Så är dock inte fallet. Upphandlingslagstiftningen är framför allt en förfarandelagstiftning, dvs. reglerar ramarna för hur en upphandling ska genomföras.”

Läs hela analysen på UH24

Ekonomiska effekterna av EU:s inre marknad kartlagda

Kommerskollegiums nya rapport visar på effekterna av EU.s inre marknad. I presmeddelandet sammanfattar man:

  • Europeiska konsumenter har fått ett större utbud av varor att välja på.
  • Konsumentpriserna på varor har sjunkit.
  • Den fria rörligheten av kapital har i hög grad bidragit till att underlätta för utländska direktinvesteringar inom, till och från den inre marknaden.
  • Det är inte så många personer som flyttar mellan EU-länderna. De som flyttar gör i regel det för att jobba. I Sverige utgör icke-svenska EU-medborgare 3 procent av befolkningen, enligt Eurostat.
  • De som flyttar till ett annat EU-land är i genomsnitt relativ kvalificerade, vilket har gjort att några av de länder de kommer ifrån har fått brist i vissa yrken.
  • Det är för tidigt att dra slutsatser av effekterna av den fria rörligheten för tjänster eftersom den huvudsakliga EU-lagstiftningen för tjänster trädde i kraft först 2009.
  • Informations- och kommunikationsmarknaden inom EU är fortfarande fragmenterad och gör att kostnader för företag och privatpersoner är högre i EU än i USA.

Läs pressmeddelandet här

Inga frågor, lika med att FFU accepteras

Det är väldigt vanligt att leverantörer  efter tilldelning i sina överprövningar vänder sig mot påstådda eller verkliga otydligheter i förfrågningsunderlaget trots att man inte ställt några frågor om detta under anbudstiden. Det är också bakgrunden till förslaget om preklusionsfrist i betänkandet om överprövningar i upphandlingsmål. Nu har frågan blivit aktuell genom att en litauisk domstol lyft frågan till EU-domstolen.

Mathias Sylvan, upphandlingsjurist skriver i UH24 ”Enligt förvaltningsdomstolarna ska rätten att klaga på upphandlingen inte påverkas av anbudsgivarens agerande eller brist på agerande. Detta synsätt torde revideras nu i och med EU-domstolens dom i C-538/13, eViglo.” Läs artikeln här

En viktig dom för att minska de alltför sena överprövningarna.